Boktanten Anette

Humoristisk och lättlyssnad!
Känner du av vårtröttheten och behöver piggas upp i det kalla och regniga vädret? Då ska du lyssna på denna.

Väninnorna Agneta och Carina har precis hämtat sig från Mats lögner och svek när nästa karlakarl gör entré. Jimmy Ek är Guds gåva till kvinnorna, om han får säga det själv alltså. Dock verkar det inte som om hans fru Lena håller med.

En liten jävel över bron är den andra delen i serien I vått och torrt. Det är en underhållande bok med ett allvarligt ämne i botten och tack vare några handlingskraftiga kvinnor blir det en härlig payback.

Maria Steen har ett härligt språk och verkar aldrig få slut på sina underbara uttryck. Och karaktärerna verkar aldrig få slut på dåraktiga infall.

Maria Lyckow läser med sådan inlevelse och är ett utmärkt komplement till en redan bra historia.

Gripande om barns utsatthet!
Barn som far illa får mig alltid att må dåligt. När det dessutom är någon i barnets närhet som är förövaren blir det extra jobbigt.

Elias älskar att vara hos sin farmor och farfar. Då slipper han Leif, styvpappan som håller familjen i ett järngrepp. Om Elias inte gör som Leif säger blir han straffad på olika sätt.

Oj, vilken bok! Trots att den bara är på drygt 100 sidor kryper den under skinnet på mig. Men det är inte bara våldet och Elias rädsla som påverkar mig utan även den starka kärleken och vänskapen som finns.

En miljon smaragder är en välskriven och lättläst novell, dock inte särskilt lättsmält. Den är kantad av sorg och misslyckande, ingen människa ska behöva ha det så här, speciellt inte barn.

Lukas Adamsson skriver väldigt bra och gestaltar barnasinnet på ett mycket trovärdigt sätt. Han låter oss även följa människors vilsna kamp mot det jobbiga i livet. Jag vill även ge en eloge till uppläsaren Torbjörn Löwendahl som ger boken ytterligare en dimension. Jag kan absolut rekommendera boken, både som fysisk bok och som

Underhållande och härlig påskroman!
Äntligen fick jag följa med hem till Lisbeth i Frillesås igen. Sist var det jul och hon var nykär. Nu är det vår och känslorna spirar. Eller ??

Det händer mycket i Lisbeths liv. Hon får vikariera som rektor och samtidigt börjar det florera rykten om att hon och hennes ex har förskingrat pengar. Och som om inte det vore nog tillbringar hennes pojkvän Tobbe alltmer tid hos sin exfru.

Knäckta ägg och krossade hjärtan är lite av en feelgood med med svärta. Jag känner igen mig i en del av Lisbeths karaktärsdrag, speciellt det där med att hon funderar och överanalyserar problem, vilket oftast får dem att verka större än vad de egentligen är. Mina manliga vänner säger att det är typiskt kvinnligt. 🙂

Maria Ernestam har ett sätt att skriva som gör att det känns som om hon har fått dagböcker från ett antal olika människor. Hon lägger valda sidor i en stor gryta och låter de olika historierna koka ihop till en underbar intrig som är både fängslande och välskriven.

En underbar och lättsmält vårroman som piggar upp en seg påskhelg.

En actionfylld pusseldeckare!
Så har jag då kommit till den sista (?) delen i Timeliness-trilogin. Det är en fartfylld serie och det är med sorg i hjärtat som jag säger hej då till Aron, hans familj och vänner. Det har varit underbart att få hänga med dem men han är väl värd lite ledighet. Han är ju trots allt inte purung längre.

Aron och Margareta har bestämt sig för att flytta från London och hem till Nyköping. Men först ska han bara lösa ett uppdrag till. Precis som i de två tidigare böckerna handlar det om kungligheter, urverk och mordförsök. Men denna gång är det inte bara honom det drabbar.

Pärlbroschen är en lättläst, spännande och underhållande bladvändare som jag hade svårt att lägga ifrån mig. Det är full fart framåt och det gäller att hänga med i svängarna så man inte missar något. Det är inte utan att tankarna går till Bond-filmerna, Aron har samma osannolika förmåga att undkomma sina mördare.

Elisabeth Öhman har verkligen utvecklats som författare. Hon håller ihop intrigen och följer tidslinjen på ett helt annat sätt än i Drottningklockan. Dessutom är hon väldigt bra på att väva ihop verklighet, fiktion och historia. Jag hoppas att vi får se många fler böcker av henne.

Underhållande och medryckande läsning!
Nu har ytterligare en av mina hyllvärmare blivit läst och jag har fått hänga lite till med Aron Pettersson.

Denna gång håller vi till i London och gör även besök hos Drottning Elizabeth II och MI6. Med i handlingen finns även en dödskallering som drottningen av Skottland, Maria Stuart, fick år 1562 av den mystiske Mr. Walker. Frågan är hur ringen och Aron hör ihop? Och vilken roll spelar Fantomen?

Renässansringen är som en feelgood-deckare med historiska inslag. Visst, en hel del av det som händer är ganska orealistiskt men vad spelar det för roll? Om man släpper de tankarna så märker man att det är en bok med ett stort läsvärde, mycket intressant och fördjupande och med ett lättsamt språk. Extra plus för korta kapitel.

Intrigen håller ihop mycket bättre än i Drottningklockan, jag upplever inte den som lika spretig eller hoppig. Elisabeth Öhman har skrivit en bladvändare med humor, hemliga agenter och seriefigurer. Hon har även gjort grundlig research både vad gäller Fantomen och Maria Stuart. Nu ser jag fram emot att läsa den tredje delen i Timeliness -serien.

Osannolik men underhållande!
Detta är en bok som tyvärr har stått oläst i min hylla alltför länge. Men när jag fick del tre i Timeliness-serien blev det ett ypperligt tillfälle att ta mig an del ett.

Aron är en kyrkvaktmästare med en stor passion för klockor. Marie-Antoinettes magnifika fickur The Queen blir stulet och hamnar tillslut hos honom med uppmaningen att han ska förvara det på ett säkert ställe. Aron, vars tankar kretsar kring ungdomskärleken Maggan, märker inte att olika aktörer i den under världen har koll på både honom och människor i hans närhet.

Drottningklockan är en lättläst detektivroman i stil med 100-åringen. Aron är en charmig karaktär som är lätt att tycka om, även om jag ibland skulle vilja ge honom en spark i ändan. Överlag tycker jag det är fina gestaltningar och jag vill gärna lära känna flera av karaktärerna lite mer.

Elisabeth Öhman har verkligen lyckats med att fånga de olika tidsepokerna, dels med tankar och värderingar och dels med saker som mat, möbler och kläder. Det blev en hel del fnissande och igenkänning under bokens gång.
- Visa kortare text

Klok och känslosam bok som manar till eftertanke!
Man kan ju tro att döden är det värsta som kan inträffa. Men ibland kan det kanske kännas som om det hade varit lättare att hantera. Ett tag i alla fall.

När Leo var 15 år åkte han på ett konfirmationsläger. Han hamnade i iskallt vatten och drabbades av hjärtstillestånd i över sex timmar men överlevde. Här får vi följa familjens liv efter olyckan. Hur man gör för att leva, inte bara överleva.

Ett sorgkantat mirakel är en väldigt känslosam bok, jag känner tårarna komma vid flera tillfällen. Även om jag inte har varit med om något som ens är i närheten av detta så känner jag igen mig i många tankar och känslor. Jag tror att Linn Maria Wågbergs sorgbearbetning kan appliceras på många andra händelser i livet.

Jag gillar de olika "världarna" som finns, "Landet Längtan" med Hon-som-inte-är-jag och Han-som-inte-längre-finns där alla mår bra. Sen finns ju även världen "Livet som blev". Ibland får man nog bara acceptera hur det är. Ge sorgen utrymme så stör den inte lika mycket som om du hela tiden försöker mota bort den.

Som hon så klokt säger: Sorg går man inte vidare från. Sorg går man vidare med.

En riktig fullpoängare!
Få böcker har så tilltalande omslag som denna. Vardagens och krigets gråa känsla bryts av en färgklick och lite blänkande flärd.

Ända sen jag läste Klar himmel har jag längtat efter nästa bok. Jag har en förkärlek för dels generationsromaner och dels romaner som utspelar sig under andra världskriget. Att det dessutom är starka kvinnor gör inte saken sämre. Här får jag allt.

Natten färger är en lättläst bladvändare och jag var fast redan efter några sidor. Den är precis lika bra som förra boken och jag kommer på mig själv med att hitta på ursäkter för att gå undan och läsa några kapitel, vilka för övrigt är korta och bra.

Kristin Fägerskjöld har skrivit ytterligare ett mästerverk. Hon släpper små pusselbitar här och där som alla hittar sin plats lite senare i boken. Karaktärs- och miljöbeskrivningarna såväl som de känslomässiga är nyanserade och välskrivna.

Öppen, ärlig och lättläst!
Måste erkänna att jag inte hade koll på vem Hanna Widerstedt var eller vad som hade hänt i hennes liv. Så jag hade inga som helst förutfattade meningar när jag läste boken.

Till mina torskar är den nakna sanningen om författarens liv som sexarbetare i Berlin. Under sju år försörjer hon sig genom att dansa på sexklubbar, agera som eskortflicka och genom att sälja olika sexuella tjänster. Hon tar oss med in i en fascinerande men tragisk värld, en värld med mycket mörker och trasiga människor.

Hanna Widerstedt är en stark kvinna, en modig kvinna med skinn på näsan när det väl gäller. Hon släpper in oss i sitt liv, förskönar ingenting utan är lika rå som verkligheten. Men hon är också en kvinna med humor vilket inte minst märks på att roliga små "ordspråk" som dyker upp lite överallt.

Vill du läsa en intressant bok om ett annorlunda liv så ska du absolut läsa denna.

Varm, underhållande och lättlyssnad!
Ibland behöver man ta en paus från de lite tyngre böckerna, de som kräver att hjärnan fokuserar. Då vill man ha något lättsmält, något som livar upp. Då är denna helt perfekt!

Carina är sambo med den mystiska Mats. Han jobbar mycket utomlands och är borta veckor i streck. Dessutom har han alltid väldigt dålig mobiltäckning när han är iväg. Carinas bästa väninna Agneta tycker det verkar vara något skumt och bestämmer sig för att "hjälpa" till att ta reda på sanningen.

Så putsas en skitstövel är en humoristisk och lättsam historia. Den är full av rappa kommentarer och roliga metaforer, nästan så det blir förmycket på sina ställen. Jag hade lite svårt att hänga med i början, blandade hela tiden ihop Carina och Agneta. Men när jag väl lärt mig vem som var vem så var det inga problem.

Maria Steen har verkligen lyckats i sitt berättande. ena stunden är jag irriterad på de två väninnorna, för att i nästa stund komma på mig själv med att sitta och skratta. Det är tur att jag var ensam hemma när jag lyssnade. Vill även ge en extra stjärna till uppläsaren Maria Lyckow, hon är som vanligt helt briljant.